Presentation
Jag är docent i litteraturvetenskap och prefekt vid Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö universitet. Min forskning har två huvudsakliga inriktningar: ekokritik och kritiska lässtudier. Min undervisning har omfattat alla litteraturhistoriska epoker, genre- och litteraturteori, barn- och ungdomslitteratur på förskollärar- och lärarutbildningen samt fristående kurser om kriminallitteratur och skräcklitteratur. Jag har under många år varit verksam som chef och ledare på olika organisatoriska nivåer vid huvudsakligen tre lärosäten. Under perioden 2018-2023 var jag som vd och akademisk ledare/dekan vid Jönköping University. Tidigare har jag varit verksam som avdelningschef och vetenskaplig ledare vid Mälardalens universitet.
Pågående forskning
What is (the) matter?
This project revolves around changes in the way we conceptualize materiality and cognition, and how we perceive phenomena such as truth, fiction and authenticity, as a result of the development of technology - especially with regard to the development of artificial intelligence. Against the background of new materialist theory, I will explore increased preoccupation with things and dirt, depictions of meaning-making nature, and unpredictable and unreliable matter in literary texts by Karl Ove Knausgård, Peter Törnqvist, and Lars Jakobson as literary reflections of that change.
Läsfrämjandets ekologi
Läsfrämjande är generellt en verksamhet som sällan granskas eller kritiseras. Fenomen som demokrati, läslust och språkutveckling – vanligt förekommande målsättningar för läsfrämjandeinsatser – är högt värderade av de flesta i vårt samhälle. Men det är sällan särskilt tydligt vad dessa honnörsord egentligen betyder för olika aktörer i läsfrämjandets ekologi. Syftet med forskningsprojektet Läsfrämjandets ekologi är att studera relation mellan teori och praktik i läsfrämjande insatser och hur den påverkar deras långsiktiga genomslag i pedagogisk verksamhet. Tillsammans med Lina Samuelsson, lektor i litteraturvetenskap, och Birgitta Jansson, doktorand i språkdidaktik, vid Mälardalens universitet undersöks detta genom fyra delstudier:
1) Lust att läsa – eller att låta bli? Föreställningar om läslust i ett läsfrämjandeprojekt riktat mot förskola: Delstudien undersöker hur föreställningar om läslust påverkar det praktisk-pedagogiska arbetet i ett läsfrämjandeprojekt på fyra svenska förskolor. Med utgångspunkt i intervjuer och observationer insamlade under en treårsperiod belyses områden där idéer om läslust blir verksamma i det litteraturdidaktiska arbetet. Studien visar att enbart tillgång till litteratur inte nödvändigtvis leder till läsning om inte också pedagogerna tar aktiva initiativ. Likaledes kan lek vara en lustfylld väg till läsande om det finns ett vuxenstöd vid aktiviteten. I studien uppmärksammas också en diskrepans mellan föreställningar om läslust och lärande där lusten riskerar fri läsning riskerar att väljas bort om den inte uppfattas ha stöd i läroplanen.
2) Den nyttiga läslusten. Föreställningar om läsning i svenskt läsfrämjande 2012–2023: Delstudien undersöker hur problem och lösningar som är förknippade med läsning och läsare formuleras i svenska policydokument relaterade till läsfrämjande under perioden 2012–2023. Med utgångspunkt från Carol Bacchis policyanalys utforskar denna studie vilka värden och uppfattningar om läsning som uttrycks i centrala regeringsdokument från perioden, och i vilken utsträckning dessa påverkar de problemformuleringar som ligger till grund för olika investeringar och aktiviteter för läsfrämjande.
3) Efter lässatsningen. Återbesök i en pedagogisk verksamhet fem år efteråt: Delstudien är en uppföljning av delstudie 1) i syfte att undersöka om/vilka långsiktiga effekter det genomförda läsfrämjande projektet haft.
4) Litteratur och läsning i svensk förskollärar- och lärarutbildning: De nationella satsningar som gjorts under den senaste tioårsperioden riktas mot skola och kultursektorn. Samtidigt visar våra tidigare delstudier, och annan forskning, vikten av pedagogernas engagemang och kompetens för att läsning och läsfrämjande ska få genomslag i skolans pedagogiska praktik. Det här delprojektet undersöker hur litteratur(vetenskap) och läsning är representerat i svenska lärosätens utbildnings- och kursplaner.
Avslutad forskning
Åsa Nelvins författarskap
Jag disputerade vid Örebro universitet på en avhandling om Åsa Nelvins författarskap. Avhandlingen lyfter fram författarskapets existentiella tematik och beskriver Nelvins formella prövande som ett tecken på en gradvis utveckling från prosaist till lyriker (Läs en recension: www.svd.se/a/136f0914-8a72-34f3-b289-7b42f023db76/asa-nelvin-gick-sin-egen-vag )
Det mänskligas natur. Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman
Under perioden 2010-2014 bedrev jag det VR-finansierade projektet "Det mänskligas natur". Projektets syfte var att studera samtida litterära uttryck för en förändrad syn på det mänskligas gränser och relation till sin omgivning, samt att relatera denna förändring till ett större historiskt och filosofiskt sammanhang som samlades under begreppet posthumanism. Resultatet av projeket återfinns bland annat i monografin Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman (Gidlunds, 2015). (Läs en recension: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087374/FULLTEXT01.pdf)\
Förskolebibliotek
Under perioden 2017-2020 var jag projektledare för ett projekt som finansierades av Eskilstuna kommun och som syftade till att utvärdera och kritiskt genomlysa en satsning på förskolebibliotek inom den omfattande och övergripande lässatsning som kommunen bedrivit sedan 2014. Genomlysningen visade satsningen hade stor potential i teorin, men att det är stor skillnad mellan teori och praktik i detta avseende. De verksamma pedagoger och rektorer som ingick i projektet gav ofta uttryck för en idealiserad bild av läsning och tillgång på böcker, men trots denna höga värdering i praktiken tenderade läsning att nedprioriteras till förmån för andra mål inom förskoleverksamheten. I det observationsmaterial vi samlade in fanns få exempel på planerade pedagoginitierade läsaktiviteter. Detta hade dock inte bara sin förklaring i en stressad vardag med stora barngrupper och få pedagoger, utan också i en diskrepans vad gäller kultur- och litteratursyn mellan de två verksamhetsområdet som satsningen omfattar, dvs. den läsfrämjande biblioteksverksamheten och den undervisande förskoleverksamheten. Tidigare forskning har menat att förskollärare ofta tenderar att välja äldre och traditionell barnlitteratur vid läsaktiviteter av olika slag. Vi konstaterade att så inte var fallet i de förskolor vi undersökte. Pedagogerna gav uttryck för en rädsla för att de böcker man introducerade för barnen i verksamheten inte skulle ha rätt värderingar. Därför valde man i högre grad nyproducerad barnlitteratur, helst på förhand granskad av bibliotekarier eller utgiven på normkritiska förlag. Med anledning av det är en av projektets slutsatser att förkollärarutbildningen måste bidra med betydligt mer litterär kompetens än idag, så att färdigutbildade förskollärare har förmågan att värdera och använda såväl de estetiska som de didaktiska perspektiven i en barnbok. Projektets resultat presenteras i sin helhet i rapporten Förskolebibliotek – väcker läslust?
https://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1466422/FULLTEXT02.pdf