Presentation

Min doktorsavhandling om Immanuel Kants skrift från 1795, "Zum ewigen Frieden. Ein philosophischer Entwurf" ("Om den eviga freden: Ett filosofiskt utkast") har lett vidare till flera andra forskningsområden. Jag har fördjupat mig i idéhistorien kring begrepp som fred, världsmedborgarskap och neutralitet: varför har dessa begrepp blivit så centrala i människors liv, hur har de tolkats och uppfattats i olika tidsliga och rumsliga sammanhang?

Med min forskning visar jag hur människors idéer och föreställningar förändrats över tid och försöker förklara varför. En särskilt viktig uppgift för forskningen är att inte enbart leverera resultat i form av svar utan att också ställa frågor, utan att ducka för deras storlek och existentiella perspektiv.

En sådan fråga är: varför det är så svårt med fred? Därpå följer frågor som: vad är fred? Vad gör fred? Hur har den föreställts under olika tider? Ett område som ligger nära fredstanken är föreställningen om ett världsmedborgarskap, en idé som utvecklades till ett internationellt forskningsområde i samband med det kalla krigets slut och Sovjetimperiets sammanbrott. Världsmedborgartanken, eller kosmopolitismen, ingår i en lång men inte obruten flertusenårig idétradition. Den är sammanbunden med sådant som jämlikhet och rättigheter, makt och maktlöshet, inkludering och exkludering och syns genom många olika uttryck.

I ett av mina forskningsprogram har jag undersökt några försök under de senaste hundra åren att omsätta ett världsmedborgarskap i praktiken, såväl organisatoriskt – exempelvis genom de så kallade Nansenpassen – som genom individers handlade. Med min forskning vill jag ge perspektiv på vår tids stora samhällsutmaningar och förhoppningsvis bidra till att fördjupa synen på vad det innebär att vara människa.