Synen på kunskap och arbete måste breddas

Synen på kunskap och arbete måste breddas för att skapa ett hållbart samhälle och ett socialt hållbart Malmö. Det är ännu viktigare i dag än för tio år sedan då Malmökommissionens slutrapport skrevs. Det menar professor Mikael Stigendal - en av kommissionärerna.

Det bästa med Malmökommissionen var synsättet

Mikael Stigendal

I december deltog han i den jubileumskonferens som hölls med anledning av att det var tio år sedan Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen, presenterade sin slutrapport. Mikael Stigendal var en av 14 kommissionärer och en av två redaktörer för kommissionens slutrapport.  I denna gavs två övergripande rekommendationer särskild tyngd:

• att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika

• att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning

Vidgad syn på arbete

Slutrapporten lyfte bland annat vikten av en syn på arbete där inte bara förvärvsarbete räknas och en kunskapssyn som inte baseras bara på betyg. Vidare att det är nödvändigt för demokratin att människors olika kunskaper och erfarenheter tas tillvara samt att ojämlikhet i hälsa är ett bättre mått på tillståndet i samhället än tillväxt.

—  Det bästa med Malmökommissionen var synsättet. Det som kom till uttryck i en syn på problemen, människan, arbete, demokrati, kunskap och framgång säger Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö universitet, som nu så här tio år senare ser det som viktigt att lägga till vår syn på Malmös roll i världen för att skapa ett hållbart och rättvist samhälle..

Mikael Stigendal har noterat hur Malmö stad sedan 2013 arbetat med kunskapsallianser, hur företrädare för olika kunskaper - oavsett om de är betygsatta eller ej - samarbetar i olika sammanhang. Men han har inte haft något fortsatt uppdrag att följa utvecklingen, och han har därför svårt att bedöma vad kommissionens rekommendationer fått för genomslag i praktiken.

—     Det har hänt mycket i Malmö, Sverige och världen sedan dess. Samhällsutvecklingen i stort har gått i en annan riktning. Det har blivit mer av privatiseringar och vinster i välfärden och det påverkar förstås även Malmö, säger Mikael Stigendal.

Lyfta icke-ekonomiska värden

För att Malmökommissionen och dess slutrapport ska kunna bli användbar även framöver menar han att synsättet behöver klargöras och utvecklas. På jubileumskonferensen lyfte Mikael Stigendal bland annat ”de stora icke-ekonomiska värden som finns utanför marknaden”.

— Det gångna decenniet har också präglats av kriser. Det är krig inte långt härifrån och så hela klimatfrågan. Då behöver man bli mycket bättre på att tillvarata människors resurser, och för att kunna göra det så behövs det synsätt som kommer till uttryck i Malmökommissionens slutrapport, säger Mikael Stigendal.

Detta synsätt kan enligt Stigendal appliceras på all verksamhet som bedrivs i Malmö stad, inte bara enskilda projekt och satsningar. Idén om kunskapsallianser ser han som en särskilt lämpad form för en sådan utveckling.

—     Då skulle man kunna börja med att diskutera vad som egentligen är problemen för att också komma bort från den människosyn som skuldbelägger dem som drabbas av samhällsförändringarna. Det finns mycket att lära av sådant som redan har gjorts i Malmö under de senaste decennierna. Forskare behöver vara med för att påminna om betydelsen av synsättet, säger Mikael Stigendal.

Text: Magnus Jando