Synen på flerspråkighet behöver utvecklas

De senaste åren har forskningen om lärares erfarenheter av flerspråkighet ökat och sedan 2018-2019 har antalet forskningsartiklar exploderat.

– Ökad migration och mer flerspråkighet leder till mer forskning. Det är en motivering till att det är viktigt att lyfta flerspråkighet mer, säger Adrian Lundberg, lektor vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) och Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL).

Han är redaktör för ett nytt nummer av International Journal of Multilingualism med inriktning på just lärares uppfattning om flerspråkighet. Forskare från olika delar av världen har bidragit med perspektiv inom den senaste forskningen på området.

– Inom forskningsvärlden har det skett en svängning där man ser flerspråkighet som en tillgång snarare än ett problem. I praktiken är det dock fortfarande lättare att ha en grupp elever som pratar samma språk i skolan. Diversitet är inte lätt att hantera, man kanske inte har verktygen för att hantera det. Vi behöver koppla ihop teori och praktik.

Lärarutbildningarna viktiga

Ett sätt till förändring är att undersöka vidare hur lärarutbildningarna förbereder för flerspråkighet. Kursplanerna saknar ofta perspektivet. I de fall flerspråkighet tas upp är det framför allt inom ämnena svenska som andraspråk eller modersmålsundervisning.

Flerspråkighet måste in i fler kursplaner. Om vi vill att alla ska få en chans att jobba med transspråkande, att få använda sina språkliga resurser i sitt lärande, måste även en mattelärare kunna det. Vi måste vara bättre förberedda.

– Mycket av det vi gör här är också att fokusera på Europa, vi gör som vi är vana. Vi behöver ha ett perspektiv från den globala södern. Det måste finnas mer diskussion om fler perspektiv och om acceptans, säger Adrian Lundberg.

Enspråkighet standard i dag

I specialnumret lyfts också begreppet enspråkighet och dess förhållande till flerspråkighet i forskningen. Om synen på flerspråkighet ändras och i stället ses som standard skulle enspråkighet kunna ses som ett eget forskningsområde och hur enspråkiga lär sig.

– Det hade blivit ett perspektiv som hade fått oss att inte se enspråkighet som norm. Då hade vi inte utgått från enspråkighet, det hade snarare setts som undantaget. Det hade inte heller setts som en fördel inom skolan, säger Adrian Lundberg.

Text: Marc Malmqvist