Stormathon: Så kan Malmös industribyggnader få nytt liv

Stormathonet arrangerades i samarbete med Lodz universitet i Polen som en del av arbetet med University Network of Post-industrial Cities (UNIC), en allians av tio universitet i postindustriella städer där Malmö universitet är medlem. Fokuset för idégenereringsdagen var Spiralen 10, ett industriområde vid Sorgenfri rikt på historia och kultur som representerar en viktig del av Malmös industriella arv. 

De deltagande studenterna från Institutionen för Urbana studier och designstudenter från Institutionen för konst, kultur och kommunikation fick under 12 timmar jobba med idégenerering för att ge svar på frågorna:

• hur kan vi återanvända historiska byggnader för att tillgodose samtida krav?
• hur kan byggnaderna bidra på ett meningsfullt sätt till vår stadsbild?

Dagen inleddes med presentationer från Trianons VD Olof Andersson, arkitekten Tobias Henriks från Fojab och Amir Ghotaslou, Kulturlots på Malmö stad. Följt av en rundvandring i de många konstnärskollektiven i fastigheten innan det var det dags för studenterna att börja spåna på hållbara och kreativa lösningar, stöttade av Jenny Levhag och Pablo Vilches från Mau innovation.

Balans mellan olika intressen

Det var ingen lätt utmaning som presenterades för studenterna. Många av byggnaderna i området är i dåligt skick och behöver mycket underhåll men Trianon, som äger och förvaltar området, strävar efter att skapa en balans mellan bevarande och utveckling.

Arkitektbyrån Fojab arbetar på uppdrag av Trianon på en ny detaljplan i dialog med kommunen. Tobias Henriks berättar om hur den här typen av utvecklingssprojekt baserat på nära samverkan blir allt vanligare.

– Den här typen av projekt, där vi inte utgår från en tom tomt utan arbetar med befintliga byggnader, och försöker bevara det som kan bevaras, kommer att bli allt vanligare. Det kräver nära samarbeten och stark samarbetsvilja mellan flera aktörer för att kunna driva framåt, säger han. 

Området hyser idag många konstnärer och kreativa yrkesverksamma. Det finns en stark önskan att bevara dessa utrymmen för konstnärer, samtidigt som man tar hänsyn till behoven hos andra hyresgäster och öppnar upp för nya utvecklingsområden.

Konstnären Maria E Harrysson från konstnärskollektivet Sulfur beskriver att hon är orolig för att Malmö ska gå samma väg som i många andra städer. Där industriområden som är hem till många olika kulturaktörer renoveras med kraftiga hyreshöjningar eller rivs och görs om till bostadsområden. Hon beskriver varför hon valt att arbeta i Malmö.

Jag älskar att vara i Malmö, konstnärsgemenskapen och kollektivet är verkligen nära här, atmosfären och kulturen i Malmö är intressant för mig som konstnär.

Maria E Harrysson, konstnärskollektivet Sulfur.

Caroline Wigren-Kristoferson, professor vid Institutionen för Urbana studier berättar hur hon under det senaste året samarbetat med Malmö stad kring frågor som rör olika typer av lokalbehov, inklusive utrymmen för konstnärer. Att arrangera en Stormathon var ett kreativt och aktivt sätt att samarbeta med staden, ett fastighetsföretag och studenterna.

– Föreläsningarna under dagen var berikande för vår forskning och processen är också intressant ur ett forskningsperspektiv. 

Genom detta Stormathon har vi aktivt arbetat med samverkan genom utbildning och forskning, vilket är fantastiskt. Aktivitet är också en del av UNIC där våra kollegor i Polen genomför liknande initiativ. Vi ser fram emot att lära av varandra och förhoppningsvis genomföra det virtuellt nästa år!

Caroline Wigren-Kristoferson, professor vid Institutionen för Urbana studier.

Studentgrupperna fick i slutet av dagen presentera sina designförslag för en juryn med representanter från Malmö stad, Trianon, CSAM (Centrum för Studier av Markanvändning), Form/Design Center och ateljeföreningen Sulfur.