Så påverkades ungas försörjning av pandemin

Muvah-rapporten har följt två kullar ungdomar och bygger på data från SCB från 2008 fram till det första pandemiåret 2020.

– Vi har sedan tidigare sett att utmaningarna kopplat till arbete och försörjning är störst bland unga med låg utbildning som kommer från mindre gynnade socioekonomiska förhållanden. Nu har vi haft möjlighet att urskilja ifall pandemins effekter på arbetsmarknaden, med nedstängningar och minskad efterfrågan, har bidragit till att fler individer hamnade i den gruppen, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, som sammanställt rapporten.

Förstärkte de sociala klyftor som redan var etablerade

I rapporten är det tydligt att pandemin fick negativ effekt på arbetsmarknaden. Andelen unga arbetslösa som varken studerar eller arbetar ökade. Mest drabbades individer ifrån bräckliga sociala villkor, svagt förankrade på arbetsmarknaden, utan avklarad grundskola eller gymnasiestudier.

Det framgick också stora skillnader mellan de två olika åldersgrupperna som forskarna tittat på – de som gick i årskurs 4 år 2008 och var 22 år gamla år 2020, och de som gick i årskurs 9 år 2008 och var 27 år gamla år 2020. Hårdast drabbades den yngre av dessa grupper som var i början av övergångsfasen till arbetslivet när pandemin slog till. 

– Det är vanligt att unga hoppar in och ut på arbetsmarknaden. De har korta, osäkra anställningar och är arbetslösa då och då, men det är oftast övergående. Det stora problemet är att det finns en stor grupp unga som varken arbetar eller studerar. De är utanför under långa perioder och riskerar att fastna i ett utanförskap, säger Jonas Olofsson.

Handlar om sociala strukturer

Bakgrundsfaktorer så som föräldrar som varit arbetslösa länge eller återkommande, ökar risken för att ingå i den gruppen, mer än om du till exempel har utländsk bakgrund.

– Det finns en väldigt stark social spårbundenhet. Det handlar mer om sociala strukturer och kulturellt kapital än om individen. Familjer där läsande kanske är främmande, underlättar inte för utbildning, säger Jonas Olofsson.

Rapporten visar också att de som klarat av grundläggande utbildning, framför allt de ungdomar som läst en yrkesförberedande gymnasieutbildning, i allmänhet klarade sig bra i pandemin. Likaså de som har eftergymnasial utbildning. Den stora utmaningen är att få fler att klara utbildning på grundläggande nivå.

– Olika insatser måste kombineras, både för barn och unga och deras föräldrar. Sådana insatser och sociala investeringar påverkar i hög grad barnens förutsättningar i det fortsatta livet, säger Jonas Olofsson.

Text: Hanna Svederborn