Nyanlända lärare har svår väg till anställning framför sig

Catarina Economou, docent och Elin Ennerberg, biträdande lektor, har sammanställt en rapport som följer upp 19 nyanlända lärares väg till svenska skolan. Efter att ha lärt sig svenska på SFI var det svårt för dem att se vilken som är den rakaste vägen till att klassas som svensk lärare. Lärarna i studien har gått Snabbspår för lärare eller andra kompletterande utbildningar på universitetsnivå. Vägen till snabbspåret börjar vanligtvis genom kontakt med Arbetsförmedlingen.

– Många som deltar i utbildningarna vill veta vilken som är snabbaste vägen till jobb. Det är svårt att få en överblick på processen beroende på utbildningen man har med sig och hur man har arbetat tidigare. Systemet är svårnavigerat även för Arbetsförmedlingen och universitet där utbildningen sedan äger rum, säger Catarina Economou.

Komplicerad validering

Lärarna i studien upplevde att det var svårt att få reda på exakt vad de behövde studera för att få sin svenska lärarlegitimation. Det tar tid att få besked från myndigheter som Universitets- och Högskolerådet (UHR) och Skolverket kring vad och hur mycket de behöver komplettera från sina befintliga utbildningar. Ett problem kan också vara lärare som har flytt inte har fått med sig examensbevis och dokument från sitt hemland.

– Det är en lång period av osäkerhet som gör att man kan bli frustrerad. Sen får man kanske reda på att någon annan har tagit en annan väg och kanske började undervisa som elevassistent. Mycket handlar också om språkkunskaper, det är inte lätt att ta till sig informationen när man är ny i landet. Många av valideringsprocesserna bygger på att man gör mycket själv och kontaktar rätt person själv, säger Elin Ennerberg.

– Det finns andra snabbspår, till exempel för kockar, där det går betydligt lättare att snabbt komma ut i arbetslivet. Även om de vill säkerställa att deras kompetens valideras korrekt vill lärarna veta om det är värt att ta långa vägen till lärarlegitimation eller om de vill prova på att jobba i svenska skolan för att se om det är värt att ta legitimationen.

Rektorer positiva

De 19 lärarna i studien gick färdigt snabbspåret och jobbar i dag i skånska skolor som legitimerade lärare. I studien intervjuades också nio rektorer som uttalade sig positivt om lärarnas förmåga att agera brobyggare samt deras integrationskompetens. Många av rektorerna såg också fördelar med flerspråkigheten och värderade den som en viktig kompetens.

Det är viktigt att se ämneskompetensen som lärarna har med sig. En lärare sa ”jag vill bli mattelärare, inte bara brobyggare”. Deras ämneslärarkompetens kan tillföra skolan något samtidigt som de interkulturella kompetenserna tas tillvara på.

Catarina Economou

Rektorerna såg dock risker på förhand med att anställa invandrade lärare och ville ofta helst erbjuda dem prova på-anställningar. De kunde se att lärarna ibland var ovana vid öppenheten mellan hem och skola och svenska skolans sätt att bedöma kunskaper.  

– Vi har intervjuat individuella rektorer. Deras ansvar är för deras egen skola och elever, det kan vara komplicerat för dem vid en anställningsprocess. De får ett stort ansvar att integrera gruppen på arbetsmarknaden, säger Elin Ennerberg.

Text: Marc Malmqvist