Ny verktygslåda ska hjälpa lärare tackla digital aggressivitet

– Det ska hjälpa skolor i deras arbete med att etablera en bra digital arbetsmiljö i samspelet mellan skola och tredje part, säger Rebecka Cowen Forssell, forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, som länge forskat om nätmobbning och digitala aggressioner.

Med tredje part avses här föräldrar, vårdnadshavare, elever eller allmänhet. I takt med att samhället blir mer digitaliserat ökar förekomsten av digitala aggressioner, det vill säga allt från ohövlighet till explicita hot. Påhoppen kan föranledas av missnöje med ett beslut som skolan tagit, ett betyg eller något annat man inte tycker fungerar i skolan. Rebecka Cowen Forssell och hennes kollegor har undersökt hur man kan förebygga och hantera sådana situationer i skolan.

– Det har saknats kunskap som beaktar den professionella och organisatoriska kontexten, säger Rebecka Cowen Forssell.

Intervjuer definierade problemen

Forskarna började med att intervjua lärare och rektorer för att identifiera vad som utgör digitala aggressioner i skolan. Mot bakgrund av resultatet utvecklades berättelser som forskarna använde som diskussionsunderlag i fokusgrupper med vårdnadshavare, rektorer och elever där giltigheten i de identifierade problematikerna testades.

Slutligen identifierades tre problemområden:

• Aggressivt formulerade email från vårdnadshavare
• Negativt omtal eller exponering på sociala medier
• Att man filmar lärare i klassrummen. Filmer som riskerar spridas på sociala medier.

Det klart mest vanliga är aggressiva mail från föräldrar och vårdnadshavare. Forskarna noterade att aggressionerna tenderar att vara ett större problem på skolor i socioekonomiskt starka områden, där det finns en förmåga att argumentera för en förändring av beslut.

Syftet från början har säkert varit att komma med konstruktiv kritik, tror Cowen Forssell, men utan någon som modererar diskussioner i exempelvis Facebookgrupper riskerar diskussioner ta negativa vändningar. Om man inte möts ansikte mot ansikte, så blir det ett annat mer tillspetsat sätt att kommunicera. Man ser inte hur kommentarer landar, vilket gör att man inte kan utveckla känslan av empati för den man pratar med.

Juniora lärare särskilt utsatta

Intervjuerna visade att juniora lärare kan var särskilt utsatta för aggressioner. Man pratar inte med utan om en lärare på nätet. Skolpersonal är också bakbundna av sin professionella roll: läraren vill inte svara i affekt och är också bunden av sekretess.

– Man vill agera professionellt, vilket ofta tolkas som att inte agera i affekt eller ge sig in i diskussioner på nätet som inte direkt riktar sig till dem, säger Rebecka Cowen Forssell.

Ett problem är att det inte finns rutiner på organisationsnivå för att hantera påhopp. Rektorer, som också blir utsatta, är med och stöttar vid incidenter men det blir ofta reaktivt, inte förbyggande, enligt Cowen Forssell.

Gratis för alla skolor

Det försöker man nu ändra på med hjälp av en verktygslåda i tre delar som kostnadsfritt kan användas av alla skolor och som riktar sig till rektorer och andra aktörer i arbetsmiljöarbetet: fackliga företrädare, HR, förvaltningsledning skyddsombud. Den består av korta spelfilmer kring de tre identifierade problematikerna, en informationsguide med information och kunskap kring problematiken samt en samtalsfilm som syftar till att fördjupa och kontextualisera problematiken.

Verktygslådan är utarbetad för användning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

– Den är ett sätt att starta diskussioner kring det här: när blir det ett problem? När går man över gränsen? Vi kommer inte med en färdig metod utan försöker bygga upp en kapacitet på skolor att ta sig an problematiken, säger Rebecka Cowen Forssell.