Ny bok behandlar rasismen i eftersvallet av George Floyds död
Rasismen i USA har tagit olika uttryck, för tillfället är ett av dem polisens brutalitet mot svarta. Fredrik Portin, docent, djupdyker i den antirasistiska rörelsen Black lives matter i en ny bok.
Varför uppstod Black lives matter och varför påstår de att svartas liv inte betyder något? I en ny bok undersöker Fredrik Portin tillståndet för dagens rasism, framför allt i USA men även i Sverige.
Boken ”#BLACKLIVESMATTER: Cornel West om svart vrede, polisbrutalitet och en demokratisk kultur” kände Fredrik Portin, docent i religionsvetenskap och teologi, att han var tvungen att skriva efter de händelser som utspelade sig efter att George Floyd dödades av polisen i USA år 2020.
– Min forskning berör lidande och marginalisering. Jag är intresserad av alla frågor som tittar på det ur olika perspektiv. Jag hade jobbat en hel del med de svartas marginalisering i USA så jag upplevde att jag kunde beskriva vad Black lives matter handlar om utifrån det arbete jag har gjort. I boken frågar jag därför varför de hävdar att svarta liv inte har någon betydelse men också hur de kan få betydelse.
Rasismen syns bland polisen
I boken har Fredrik Portin tagit sin utgångspunkt i filosofen Cornel Wests tankar. West syns ofta i media i USA, är känd för att omvända sina tankar i praktik på demonstrationer och har varit professor vid Harvard, Princeton och Yale. Han är även aktuell som en presidentkandidat för The People’s Party i USA.
– Det är viktigt att betona att jag inte är rätt person att återge erfarenheter som svarta i USA har, jag kan bara lyssna och söka mig till dem som har erfarenheterna. För mig är det Cornel West.
Fredrik Portin beskriver framför allt att dagens rasism framträder genom polisbrutalitet i USA. Det är en annorlunda form av rasism jämfört med den under slaveriet. Efter det har rasismen tagit en ny form utifrån vad som händer i samhället i USA.
– Under slaveriet kallades de svarta en underlägsen ras. Sen fick de fler rättigheter men då kom perspektiv som ”separate but equal”. Med tiden ändrar rasismen form till lag och ordning och föreställningar om att kriminaliteten finns framför allt i de svarta områdena. Det skapar en myt om den kriminella svarta mannen som sen lever vidare och ges uttryck i hur svarta behandlas gentemot vita, säger Fredrik Portin.
Finns möjligheter
Rörelsen Black lives matter är antirasistisk och talar om att svartas liv inte har någon betydelse. De har rönt stor uppmärksamhet men också stött på kraftigt motstånd, till exempel i många av de delstater som röstar republikanskt. Där bor det samtidigt många med svåra ekonomiska förutsättningar. Fredrik Portin ser det en möjlighet för Black lives matter-rörelsens motståndare att alliera sig i stället för att attackera.
– Många av de erfarenheter som svarta upplever i dag är samma som många ickesvarta också upplever men i annan form. Om de organiserar sig tillsammans och lär sig av varandras erfarenheter kan de inte bara lära sig om rasism men också ekonomisk marginalisering. Endast genom att skapa en mer demokratisk värld kan man skapa en rättvis värld.
Ett kapitel i slutet av boken berör rasismen i Sverige. Black lives matter fick fäste här men har inte samma synlighet som i USA. Däremot förklarar Portin att rasismen även framträder här.
– Vi tenderar att tänka att Sverige är självklart antirasistiskt men när man tar del av berättelser blir det tydligt att här finns strukturer som skapar skillnad mellan de som är födda i Sverige och inte. Vi måste komma ihåg att rasism handlar om ett förhållningssätt om att behandla andra utifrån exempelvis hudfärg, inte nödvändigtvis att utrycka sig rasistiskt, säger Fredrik Portin.
Det jag argumenterar i boken är att rasismen som framträder genom polisbrutalitet, just nu har den det uttrycket, den är annorlunda än rasismen under slaveriet, men det finns en historia där rasismen hela tiden tar en ny form beroende på vad som händer i samhället.
Text: Marc Malmqvist
