Många utmaningar väntar de nya EU-parlamentarikerna
Väljarna tänker nog inte på hur mycket EU-parlamentet har att säga till om. Tillsammans med medlemsländerna beslutar det om vår lagstiftning i Europa, så valet den 9 är ett viktigt val. Dem vi utser ska representera oss i fem år, säger Michel Anderlini.
Desinformation, AI och ny teknologi, klimatet och ett krig på europeisk mark utan något slut i sikte. Forskaren Michel Anderlini ser flera utmaningar för de kommande ledamöterna av Europaparlamentet. Valet har också föregåtts av goda opinionsvindar för den EU-kritiska extremhögern.
Michel Anderlini har varit politiskt sakkunnig i EU-parlamentet i Bryssel. Förra året blev han doktor i globala politiska studier vid Malmö universitet på en avhandling om hur Georgien implementerat EU-normer och policies. Inledningsvis understryker Michel Anderlini hur viktigt EU-valet är. Parlamentarikerna – varav Sverige har 21 – är med och stiftar lagar, vilket skiljer sig mot den svenska riksdagen som svarar på propositioner från regeringen.
– De ska tycka inte bara trycka på knappar, säger Michel Anderlini.
Högervindar inför årets val
Inför årets val blåser det klara högervindar. I Frankrike har Marine Le Pen fått 30 procent i opinionsundersökningar. Stora framgångar kan göra EU mindre handlingskraftigt, menar Michel Anderlini.
– I parlamentet är extremhögern med i två politiska grupper: ECR och ID och dessa två kommer att få mer plats och det innebär att de ofta kan blockera beslut. Det är så de ofta gör, säger nej, säger Michel Anderlini.
Vad innebär det i så fall för Eus framtid?
– Hela historien om EU handlar om europeisk integration, att vi löser utmaningar tillsammans, vi har en Green deal för att klimatförändringar tillsammans, vi har en ny AI-lagstiftning, som har trätt i kraft, för att vi vill lösa utmaningar kring det tillsammans. Många partier som tillhör extremhögern vill inte att vi löser utmaningar tillsammans utan vill skicka makten tillbaka till medlemsländer.
Kan leda till förändrad politik
En sådan utveckling kan leda till en mindre ambitiös politik vad gäller klimatomställning och vad gäller att svara upp mot Ryssland, menar Michel Anderlini. Att europeisk integration blir lite svårare. Att EU ifrågasätts är inget nytt fenomen, EU har alltid genomgått kriser. Men det finns geopolitiska utmaningar på kontinenten som vi inte sett på länge.
– Vi har ett pågående krig i Europa som vi inte ser slutet på. Vi har en aktör i Ryssland som ifrågasätter hur vi bygger våra internationella system med EU och Nato. Samtidigt har vi tre tidigare Sovjetrepubliker som vill ansluta sig till EU: Georgien, Ukraina och Moldavien. Här har EU en jätteutmaning.
Man kan inte stödja Moldavien, Georgiens och Ukrainas anslutning till EU och samtidigt inte ge några pengar.
Michel Anderlini, forskare i globala politiska studier, Malmö universitet.
Sverige tillhör enligt Michel Anderlini Europas snålaste och vill hela tiden skära i Eus budget. Samtidigt vill man att EU ska göra allt mer. Det går inte ihop.
– Det finns ett dilemma i detta när man samtidigt pekar på en massa saker EU ska göra: klimatomställning, stöd till Ukraina så länge det behövs och alla frågor kring utvecklingen av AI. Man kan inte stödja Moldavien, Georgiens och Ukrainas anslutning till EU och samtidigt inte ge några pengar. Där skulle Sverige kunna ta en mer framstående roll, säger Michel Anderlini.
EU antog nyligen en ny lagstiftning kring AI, den första internationella, för att bland annat sätta ramar för att motverka desinformation.
– AI innebär också en omställning av arbetsmarknaden. Vad händer med de jobb som försvinner, säger Michel Anderlini?
Frankrike och Tyskland beskrivs ofta som Eus motorer. Vad händer om franska högern går kraftigt framåt i valet?
– Den europeiska integrationen blir mycket svårare att genomföra. Nu har vi en fransk president som är ute och pratar om sina ambitioner med EU. Jag vet inte om EU kan fungera om inte Frankrike är motor.
