Han vill öka förståelsen för den mänskliga inlärningen
Hamza Ouhaichi doktorsavhandling handlar om hur inlärningsprocessen kan förbättras genom datadrivna metoder. Något han undersökt och praktiserat i konceptet ”Språkcafé”.
– Jag vill utforska brytpunkten mellan de som designar tekniken och de som använder den, för att undersöka och förstå hur mänsklig inlärning går till, säger Hamza Ouhaichi vid institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Malmö universitet.
Enligt Hamza Ouhaich erbjuder integration av teknik i utbildningen idag en omvälvande potential, särskilt med tillkomsten av datadrivna metoder som kan anpassa lärandet, stödja lärare och ge värdefulla insikter i inlärningsprocessen. Så kallad multimodal inlärningsanalys (MMLA) är en metod i detta sammanhang. Genom att samla in och analysera data från flera källor – exempelvis video, ljud och även rörelser– ger MMLA en helhetssyn på inlärningsupplevelser och möjlighet att skräddarsy insatser.
Sätt att mäta engagemang
Hamza Ouhaich sökte sig till Malmö universitet 2019 för att påbörja sitt doktorandprojekt.
– Malmö universitet matchade forskningsfältet jag var intresserad av som handlar om teknik och mänsklig inlärning. Och senare har det visat sig att Malmö universitet var en perfekt forskningsmiljö med rätt slags nätverk med andra universitet i världen då min forskning kräver ett internationellt utbyte, säger han.
Forskningsfältet handlar om inlärningsanalys som är kopplat till dataanalys. Målet med dataanalys, som används av Google och andra stora plattformar, är att förstå användarnas och konsumenternas beteenden och engagemang.
– Det här går att applicera på studenterna i klassrummen, för där handlar det också om engagemang. Och det engagemanget sker idag ofta genom digitala hjälpmedel. Vilket innebär att vi kan spåra studenternas engagemang genom olika lärplattformar. Mycket av inlärningen sker genom andra kanaler än datorn och det är där som multimodal lärandeanalys kommer in i bilden.
Påverkar den personliga integriteten
Enligt Hamza Ouhaichi väcker detta en hel del etiska frågor. För vad innebär det att vi vill övervaka och granska studenter för att förstå och förbättra deras inlärning?
– Det är en de vanligaste frågorna jag får på konferenser och dylikt. Vad innebär det för den personliga integriteten? Och den knivigaste frågan här skulle jag säga handlar om avsikt. För så snart en lösning finns tillhands och blir normaliserad, kan den användas på just det sätt som leverantören av tjänsten önskar. Vilket medför många risker.
Jag skulle säga att det bara är upp till vår fantasi hur vi kan använda dessa digitala verktyg för att förbättra vår inlärning.
Hamza Ouhaichi, forskare vid Malmö universitet
Genom konceptet Språkcafé, där medarbetare på Malmö universitet bjuds in för att lära sig svenska, har Hamza Ouhaichi praktiserat inlärning genom flera digitala källor. På Språkcafé sitter en grupp och pratar med varandra där samtalet tas upp av en mikrofon som är direktkopplad till en ChatGPT-funktion, så att AI-funktionen hjälper dem med dialogen.
– Vi kan fråga den: Hur säger du det här ordet på svenska? Samtidigt spelas hela vårt samtal in, så efteråt kan vi se hur lång tid var och en av deltagarna pratat, men även vilka ord de uttalat rätt eller fel. Jag skulle säga att det bara är upp till vår fantasi hur vi kan använda dessa digitala verktyg för att förbättra vår inlärning, säger Hamza Ouhaichi.