Fotografi skulle kunna användas mer i teoretiska ämnen. Det menar Maria Söderling som nu disputerar med en avhandling som har undersökt barns meningsskapande genom fotografi på mellanstadiet.

Skrift har alltid haft en särställning i skolan. Något som har skrivits utgör också ett bestående medel för bedömning för läraren. Samtidigt har digitalisering inneburit att fotografier har tagit större plats i samhället och blivit lättare att använda sig av. Det gäller även för skolan.

Många barn och ungdomar lever i bildrika miljöer. Med fotograferande kan de expandera rummet ytterligare. De blir väldigt fria och kan uttrycka sig på många olika sätt.

Maria Söderling

Tillsammans med mellanstadielärare har hon i sin avhandling undersökt hur elever skapar mening genom fotografi. Eleverna har fått använda bilder för att argumentera visuellt eller söka svar på djupa frågor. Hon har framför allt tittat på hur undervisning i svenska, svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap och religion skulle kunna använda fotografi.

– När eleverna fotograferar uppstår möjligheter för dem att förändra sin förståelse samt att röra sig mellan olika positioner och perspektiv. Genom att använda olika frågor och uppgifter kan eleverna ges möjlighet att se det de har runt sig på olika sätt och att synliggöra sin förståelse för andra.

Krävs träning och regler

Maria Söderling menar att tröskeln är låg för lärare att börja använda fotografi i undervisningen. Ur ett didaktiskt perspektiv har fotografier en klar styrka, det kan gå snabbt och är enkelt att uppfatta. Det är dock inte självklart att barn pratar om fotografierna självmant, läraren behöver aktivera dem och ställa frågor. Det krävs också en överenskommelse med eleverna kring hur och vem de får fotografera.

– Här finns möjligheter att utveckla. När läraren säger något kan de återvända till fotografiet och se något nytt. Blick är något som utvecklas över tid, säger Maria Söderling.

– Varje lärare skulle kunna pröva det i morgon.

Lättare att använda än text

Fördelen med att använda ett fotografi i stället för text är just att det är lättare att återvända till ett foto som är mer statiskt än en text eller en video där eleverna behöver leta sig tillbaka till just det som diskuteras. Att titta flera gånger och diskutera flera varv är också nödvändigt.

– Att ha en friktion mellan sig själv och bilden, att stanna upp och fundera är viktigt. Det finns många möjligheter att arbeta vidare med kameran i teoretiska ämnen. Fotograferandet skapar ett större rum som de utforskar. Det blir olika sätt att förhålla sig till det man har omkring sig på ett annat sätt än när man ska skriva om något.

Text: Marc Malmqvist

Fakta

Maria Söderling är anställd som lektor med fokus på literacyutveckling i Burlövs kommun och disputerar den 15 mars.

Elever erfar och representerar världen visuellt – en utforskande studie om hur mellanstadieelever skapar mening genom fotografi