Intresset för läktarkultur inom svensk fotboll ökar samtidigt som polisen har infört tuffare krav. När supportrarna har mött begränsningar har de i stället organiserat sig med konkurrenter, visar ny forskning.

År 2019 införde polisen tuffare tag mot fotbollsklubbarnas arbete genom arbetsverktyget villkorstrappan. Om ett fåtal misskötte sig vid något tillfälle kunde straff i form av minskad publik på nästa match följa. De nya restriktionerna, framför allt riktade mot att minska pyroteknik och ordningsstörningar, ledde till ökad spänning mellan polis och supportrar.

– Enligt polisen handlar kärnfrågan om pyroteknik och säkerhet, medan supportrarna menar att alla typer av läktararrangemang, så som publik, flaggor och tifon, kollektivt begränsas. Tidigare har mediedebatten främst rört huliganism, nu handlar det om pyroteknik.

Det säger Sara Karlén, doktorand på Malmö universitet som tillsammans med Aage Radmann har skrivit en artikel som kommer att publiceras i vetenskapliga tidskriften Soccer & Society. De har intervjuat tifo-ansvariga, undersökt polisens dokument och gjort en medieanalys. De har bland annat kunnat se att supportrar från olika lag har organiserat sig tillsammans mot polisens villkorstrappa.

I materialet vi har analyserat utgjorde villkorstrappan ett hot. Representanter för olika lags supportrar skrev debattartiklar tillsammans och drev kampanjer genom samarbete med flera lag. De uttryckte en förståelse för att polisen måste arbeta med det som är olagligt men att det var arbetsmetoden som slog fel.

Sara Karlén

Supportrarna visade också hur de organiserade sig genom att tillsammans förstå villkorstrappans byråkrati och uttala sig emot den. Under omgång 14 i Allsvenskan 2019 hade nästan alla matcher i serien 20 tysta minuter för att uppmärksamma hur fotbollsmatcher kommer att vara utan klackläktarnas bidrag till stämningen om villkorstrappan fortsatte. De 20 tysta minuterna representerade de två miljoner som besöker allsvenskan varje år.

– Någonting som polisen, klubbarna och supportrarna var överens om var att polisen måste arbeta mot det som är olagligt. Alla uppmanade till att dialog och samverkan var en väg framåt. Hur det arbetet i praktiken skulle se ut var de dock oense om.

Mer positiv bild

När polisen införde villkorstrappan ökade också rapporteringen i media. Bilden av supporterkultur förändrades till mer positiv jämfört med en tidigare mer negativ, visar forskningen. Tidigare stod konflikten framför allt med polis, klubbar och media tillsammans mot supportrarna. Med införandet av villkorstrappan samlades motståndet i stället mot polisen, framför allt på grund av att klubbar, publiken och supporterkulturen fick hårda och kollektiva restriktioner.

– I vår medieanalys hittade vi jättemycket material, inte bara på sport- och nyhetssidor. Supporterkulturen tog större plats på kultursidor. Jag tror att många blev överraskade av att se hur kompetent publiken var att möta villkorstrappan. Både publiken och polisen hade många argument gentemot varandra, vilket var spännande att följa.

– Fotbollen har, sett till rankingar, bara blivit sämre och sämre men stämningen och sammanhållningen på läktarna bara ökar. Det är en unik balans i Sverige att förbund, klubbar, polis och supportrar kan arbeta tillsammans jämfört med övriga Europa. Hur relationen kommer att se ut framöver återstår att se, säger Sara Karlén.

Text: Marc Malmqvist

Mer om forskningen

Artikeln “Swedish supporter culture – restrictions, conflicts, resistance” har skrivits av Sara Karlén, doktorand och Aage Radmann, lektor, båda på institutionen för idrottsvetenskap. Artikeln ingår i tidskriften Soccer & Society.

Läs hela artikeln online

Text: Kommunikationsavdelningen