Forskning om polisarbete på stark frammarsch
Mia-Maria Magnusson doktorerade vid Malmö universitet 2022 där hon undersökte en metod som gör det möjligt för polisen att förutspå vilka platser som riskerar att få problem med droghandel och skjutningar. Foto: Mattias Magnusson
Mia-Maria Magnusson var landets första polis att doktorera på arbetstid. Men sedan dess har det satt fart. I nuläget doktorerar ett tiotal poliser i Sverige och behovet och intresset för polisforskning inom organisationen är stort.
– Tidigare har det funnits ett motstånd inom polisen att släppa in externa forskare. Det har upplevts som om de forskat på polisen och inte för polisen. Att många har suttit på läktaren och tyckt till utan att förstå sig på verksamheten. När forskaren själv är polis är det mycket lättare att bli insläppt, säger Mia-Maria Magnusson, universitetsadjunkt vid Enheten för polisiärt arbete vid Malmö universitet, men också anställd av polisregion Stockholm.
När forskaren själv är polis är det mycket lättare att bli insläppt.
Mia-Maria Magnusson, universitetsadjunkt vid Enheten för polisiärt arbete
Mia-Maria Magnusson doktorerade våren 2022 där hon undersökte en metod som gör det möjligt för polisen att förutspå vilka platser som riskerar att få problem med droghandel och skjutningar. Och nyligen publicerade hon en vetenskaplig artikel som beskriver en annan metod där polisen följde upp personer som rapporterats för narkotikabrott med ett motiverande samtal.
– Det var 25 poliser som jobbade i skift i åtta veckor på Plattan i Stockholm. Det finns en stor frustration inom polisen att det aldrig tar slut med missbruk och droghandel på vissa ställen, och jag ville undersöka om ett motiverande samtal med de narkotikaindragna minskade antalet återfall.
Vikten av evidensbaserad forskning
En uppföljning efter 18 månader visade att det inte förelåg någon skillnad på de som fått stöd och de som inte fått det i kontrollgruppen. Återfallsprocenten var lika stor. Men, menar Mia-Maria Magnusson, det viktiga är vilka lärdomar man drar av ett experiment.
– Min uppfattning är att polisen alltmer förstår betydelsen av att ta in evidensbaserad forskning i verksamheten, som GVI och Sluta Skjut-projektet, men om man förändrar och anpassar metoden efterhand blir den ju inte evidensbaserad längre. Så det är viktigt att premisserna är låsta och att alla gör på samma sätt, säger hon.
Mia-Maria Magnusson driver idag Analyscentrum (en arbetsgrupp på regionskansliet polisregion Stockholm) som gör forskningsbaserade analyser kopplade till polisarbete. För närvarande tar de fram en metod som tittar på så kallade ”hot spots”: platser med hög koncentration av brott.
– På Analyscentrum bygger vi själva designen för experimentet, men det är poliserna som sedan utför själva arbetet.
Mia-Maria Magnusson anser att det finns många områden inom polisen, särskilt som rör det vardagliga polisarbetet, där forskningsmetoder kan göra stor nytta och skillnad.
– Polisen är väldigt hårt ansatt och har inte lyxen att sätta sitt arbete på paus. Men det finns idag en mycket större mottaglighet för forskning inom organisationen. Särskilt när forskaren själv har polisbakgrund. Allt blir så mycket smidigare då, säger Mia-Maria Magnusson.
Text: Magnus Erlandsson
