De har tagit fram internationella riktlinjer för hantering av smärtpatienter

Ungefär en av tio vuxna svenskar lider av långvarig ansiktssmärta, och problemen är vanligare hos kvinnor än hos män.

– Vi vet utifrån ett flertal studier att patienter med svår ansiktssmärta inte får den behandling de borde. Det finns en stor underdiagnostik och underbehandling, säger Birgitta Häggman-Henrikson, övertandläkare och professor i bettfysiologi vid Malmö universitet.

– En anledning är att vårdgivare upplever osäkerhet kring hur de ska omhändertas. Detta är inte bara ett problem i Sverige utan även globalt.

"Viktigt att utgå från ett patientperspektiv"

Birgitta Häggman-Henrikson är en av de forskare som nu medverkat i att ta fram internationella riktlinjer för hantering av patientgruppen. Riktlinjerna har tagits fram i samarbete med konsortiet INfORM, International Network for Orofacial pain and Related disorders Methodology, och har precis publicerats i en vetenskaplig artikel.

Artikeln innehåller tio nyckelpunkter som ska hjälpa allmäntandläkare att ta hand om patienter med smärta i käkar och ansikte.

– Nyckelpunkterna är tänkta som en övergripande guide för myndigheter och organisationer runtom i världen när de tar fram riktlinjer i vården av smärtpatienter, säger hon.

– Viktigast är att utgå från ett patientperspektiv; att undvika föråldrade invasiva ingrepp och i stället hjälpa patienter med effektiva verktyg för egenvård.

Har tagit fram enkel screeningmodell

Sju forskare och doktorander från Odontologiska fakulteten är medförfattare till artikeln. Fakulteten har genom åren haft ett stort genomslag för sin forskning inom området, inte minst för att medverkat i att ta fram och implementera en enkel screeningmodell och diagnostisk metod som gör det lättare att fånga upp patienter med käk- och ansiktssmärta. Modellen är idag implementerad i allmäntandvården i ett flertal svenska regioner.

– I Sverige ligger vi i framkant både när det gäller implementering av riktlinjer, och det är viktigt att vi även kan vara med att utveckla detta i en internationell kontext. Med hjälp av den här typen av beslutsstöd i vården så kan vi se till att patienter får den behandling som de behöver, säger Birgitta Häggman-Henrikson.