Boendeforskning djupdyker i den svenska inomhusmiljön

Yujing Li fick upp intresset för fukt och mögel i byggnader i samband med sin doktorsavhandling, ett Formas-projekt hon genomförde på Lunds tekniska högskola åren 2002-2007.

–  Jag förstod att detta var ett stort och komplext problem som borde uppmärksammas mer i Sverige och norra Europa. Mögel och fukt är vanligt och svårt att kontrollera och förutspå. Jag använde en metod som mäter mögels aktivitet i stället för att mäta dess biomassa som på traditionellt sätt. Det var så jag började!

Genomfört beteendestudier

Enligt Yujing Li utlöstes problem med fukt och mögel på allvar i Sverige i samband med energikrisen på 1970-talet när folk började täta sina hus och glömde bort att det behövde kombineras med tillräcklig ventilation.

– I Sverige är det numera standard med mekanisk ventilation, som ser till att luften byts ut ur fastigheten hela tiden, vilket inte är alls lika vanligt i andra delar av världen. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan en hälsosam inomhusmiljö samtidigt som man inte förbrukar onödigt mycket energi.

Inomhusmiljön är ett komplext system eftersom vi människor är komplexa och har olika preferenser och önskemål om vad som känns rätt.

Yujing Li, docent vid Malmö universitet

För att få mer kunskap om hur de boende använder sina lägenheter och hur de själva förstår och reglerar sin inomhusmiljö, har Yujing Li och hennes forskarkolleger genomfört flera beteendestudier kring detta.

–  När man exempelvis öppnar ett fönster, vilket kan kännas skönt i just det rummet, kan det orsaka ett dåligt klimat i de andra rummen eftersom det påverkar undertrycket i hela bostaden, samtidigt som energi går förlorad.

Borde boende få bättre information om hur de ska hantera sin inomhusmiljö?

– Det är en bra fråga. Mycket information går ut om detta, men många säger att det verkar tråkigt eller svårt. Informationen formuleras ofta av ingenjörer som byggt huset, och de saknar ibland användarperspektiv och tar mycket för givet. Man behöver också motivera de boende bättre för att få dem att sätta sig in i frågan.

För att nå dit vill Yujing Li göra fler beteendestudier för att förstå hur de boende tänker, agerar och lär sig. Eftersom hur människor lär sig och tar emot information är dynamiskt och förändras och utvecklas med tiden förklarar hon.

Hur ska vi bygga för en hållbar framtid?

– Min vision har många infallsvinklar: En handlar om att lyckas motivera de boende på ett inspirerande sätt. En annan om att konstruktörer och designers ska jobba mer tillsammans för att skapa ett hållbart boende. Men även att kvaliteten i husen är högre så de får en längre livslängd.

Tillsammans med forskarna Jonas Borell (Lunds universitet) och Kristian Stålne (Malmö universitet) har Yujing Li tre vetenskapliga artiklar redo att publiceras inom en snar framtid. Några slutsatser från studierna kan hon avslöja redan nu.

– En är att inomhusmiljön är ett komplext system eftersom vi människor är komplexa och har olika preferenser och önskemål om vad som känns rätt. Så det går inte att designa något som passar alla. Vi har även noterat, att ofta när man löser ett problem, skapas indirekt ett annat. Att man därför behöver tänka i flera steg och se vilka konsekvenser en insats får på sikt, säger Yujing Li vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet.