Så kan vården minska äldres hälsorisker
I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj tagit fram en utbildningsmodell som kan minska hälsoriskerna för äldre som bor på särskilda boenden.
För Merita Neziraj var det viktigt att forska inom ett område som gör skillnad för äldre som bor på särskilda boenden. I sin doktorsavhandling har hon tagit fram en utbildningsmodell som kan minska hälsoriskerna.
I takt med att befolkningen blir äldre ökar också förekomsten av vissa åldersrelaterade hälsorisker. Detta ville forskaren Merita Neziraj, som har arbetat som sjuksköterska på särskilda boenden för äldre, undersöka närmare i sin doktorsavhandling för att se hur riskerna kan förebyggas.
– Det kändes jätteviktigt att välja ett ämne som möjliggör ett hälsosamt åldrande för våra äldre, säger hon.
Vanliga hälsorisker bland äldre
Avhandlingen, som Merita Neziraj nyligen lade fram vid Malmö universitet, består av fyra delstudier. Den första har kartlagt förekomsten av fyra välkända hälsorisker bland äldre: trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. Man har samlat in data från över 12 000 personer som fått kommunal vård i södra Sverige. Resultatet visar att nästan alla – närmare 90 procent – av personerna i studien hade åtminstone en av de här hälsoriskerna.
I den andra delstudien gruppintervjuades omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer för att höra deras erfarenheter av att förebygga riskerna.
– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj.
Ny utbildning för personal
För att hitta en lösning på kunskapsbristen ägnades den tredje delstudien åt att ta fram en digital utbildningsmodell tillsammans med personal, chefer på olika nivåer och andra nyckelpersoner i kommunen.
Det resulterade i Kunskapstrappan som ska öka kunskap bland personal och chefer gällande det förebyggande arbetet i att identifiera riskerna, dess orsaker och vad man kan göra åt dem.
– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.
Tydlig och pedagogisk
Kunskapstrappan är utformad som en digital trappa och består av olika länkar där man kan klicka sig vidare till läs- och videomaterial.
– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.
I den fjärde delstudien har Kunskapstrappan testats och utvärderats på flera särskilda boenden för äldre i Malmö. Neziraj hoppas att den i framtiden ska användas över hela landet.
– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik.
Fakta: Ny forskning om att minska hälsoriskerna för äldre
Merita Neziraj vid Institutionen för vårdvetenskap på Malmö universitet har i sin avhandling undersökt hur äldres hälsorisker kan förebyggas.
I den första delstudien har man kartlagt förekomsten av fyra välkända hälsorisker bland äldre: trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. Data har samlats in från 12 518 äldre personer som fått kommunal vård i södra Sverige och varit registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert. Resultatet visar att ungefär 90 procent av de äldre riskerade att utveckla åtminstone en av hälsoriskerna.
I den andra delstudien gruppintervjuades totalt 21 omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer för att undersöka deras erfarenheter av det förebyggande arbetet av hälsoriskerna. Resultatet visar att personalen anser att det förebyggande arbetet är viktigt, men att det finns en kunskapsbrist.
I den tredje delstudien genomfördes fyra workshoppar med 16 omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och chefer för att hitta en lösning på hur riskerna bättre kan förebyggas. Det resulterade i den digitala utbildningsmodellen Kunskapstrappan.
I den fjärde delstudien testades och utvärderades Kunskapstrappan på flera särskilda boenden i Malmö. Resultatet visar att utbildningsmodellen funkar i den här typen av verksamheter, men att det krävs vissa justeringar.
