Körsimulatorer för effektiv och trygg trafikarbetsmiljö för poliser

Om projektet

Trots att trafiken är den farligaste miljön för poliser att arbeta i är den forskning som bedrivs kring utryckningsförares trafiksäkerhet, och då särskilt polisers arbetsmiljö, begränsad. Detsamma gäller för utvecklingen av förarutbildningen för poliser. Den vanligaste dödsorsaken för poliser under tjänsteutövning är trafikolyckor (Lindroth, 2022) och under 2020 uppgick kostnaden för skador på polisfordon till 100 miljoner, 6000 fordon skadades det året (Kammarkollegiet, 2021). Olyckor inträffar både under utryckningskörning där polisbilen ofta framförs i hög hastighet och vid ordinarie tjänsteutövning i normal hastighet (Lundälv, 2009). Därför är bilkörning en viktig del av grundutbildningen till polis och säker bilkörning är en förmåga som måste fortsätta utvecklas under yrkeslivet.

Målet med projektet är mot denna bakgrund att etablera en forsknings- och utvecklingsmiljö med fokus på simulatorkörning för blåljusverksamhet och som bidrar till en mer effektiv och trygg utbildningsmiljö och framtida arbetsmiljö för poliser och annan blåljuspersonal. Grunden för projektet är simulatorer med högre grad av fidelitet än de som används inom polisutbildningen idag, vilket också möjliggör en jämförelse av olika typer av simulatorer. En viktig del är samverkan mellan forskare och poliser för att gemensamt kunna identifiera nya behov av forskning och utveckling med syftet att förbättra trafiksäkerheten för poliser genom kunskapsbaserad simulatorpedagogik.

Följande områden är i fokus:

1. Utveckla en instruktörsutbildning baserat på användares och lärares erfarenhet av simulatorbaserad inlärning och undervisning.
2. Utveckla en simulatorbaserad prejningsutbildning som upplevs realistisk av deltagarna och som kan bli ett komplement till den resurskrävande utbildning som idag endast kan erbjudas i begränsad utsträckning.
3. Följa upp de deltagare som genomgår utbildningen och intervjua dem dels om upplevelserna av utbildningen, dels att följa dem under en tid för att sedan följa upp hur väl förberedda de upplevde sig efter ett verkligt genomförande av prejning.
4. Jämförelser mellan simulatorer med olika grad av fidelitet i möjlighet att nå samma mål.
5. Jämförelse av förekomst av och grad av simulatorsjuka i simulatorer med olika nivå av fidelitet, med och utan VR-set.