Jämlik hälsa: arbetsmodellen

Jämlik hälsa-modellens definition av hälsa samt den forsknings- och deltagarbaserade metoden CBPR skapar möjlighet att rikta strålkastarljuset mot mellanrummen mellan olika sakfrågeområden och samhällssektorer, för att på så sätt skapa möjlighet för innovation och förändring som medför ökad jämlikhet i hälsa – på samhällsnivå såväl som på individnivå. Jämlik hälsa möjliggör ett strukturerat arbetssätt för att överbrygga de utmaningar som finns mellan t.ex. socialtjänstens ansvar respektive hälso- och sjukvårdens ansvar.

För invånare ger Jämlik hälsamodellen möjlighet att medverka till utvecklingen av sitt närområde, sin vardagliga livssituation och förbättra sin egna hälsa. Frivilligorganisationer får en möjlighet till långsiktig struktur och vetenskaplig uppföljning av sina arbetsinsatser. Akademiska forskare får genom modellen möjlighet att samverka med samhällsaktörer och invånare och ta del av olika sorters kunskap. Det öppnar upp för forskningsintressanta sammanhang och frågor om hälsa och hälsofrämjande ur flervetenskapliga perspektiv.

Det lokala näringslivet ger Jämlik hälsamodellen möjligheter att möta sina möjliga kunder i en gemensam kunskapsutveckling och utvecklingsarbete. Jämlik hälsa tar avstamp i FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 och WHO:s rekommendation att utgå från en multisektoriell samverkan som involverar aktörer från olika sektorer i samhället, för att lösa komplexa samhällsutmaningar så som ojämlikheter i hälsa. I samverkan är invånarna i bostadsområdet en jämbördig aktör i programmets uppbyggnad och utveckling.

Jämlik hälsa definierar begreppet hälsa enligt:

• en holistisk syn på hälsa.
• hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, och ej blott frånvaro av
  sjukdom (WHO, 1946).
• kulturella aspekter är en viktig källa till hälsa.
• hälsa påverkas i hög grad av sociala avgörande faktorer som språkfärdigheter, levnadsförhållanden, arbetsförhållanden med mera.

• Ingående parter i ett Jämlik hälsa-program är invånarna samt aktörer från olika samhällssektorer som stödjer, följer och planerar deltagarna utifrån de framtagna behoven. Deltagandet kan ske genom direkt finansiellt stöd, eller genom andra resurser i form av personal, lokaler eller annat.
• Parterna deltar i kontinuerlig utvärdering av verksamheten.
• Parterna deltar i den strategiska gruppen och hubbens möten och arbete.
• Det åligger varje part att kommunicera förväntningar och krav på sitt deltagande till övriga parter, genom representation i den strategiska gruppen och hubben.
• Partners kan variera över tid. Nya partnerskap skall först diskuteras i hubben. Nytillkomna parter skriver under en avsiktsförklaring som berör Jämlik hälsas grunder samt hälsofrämjarens tjänst (utifall de är arbetsgivare för en hälsofrämjare).
• Pentahelix – samverkan med fem sektorer: offentlig sektor, idéburen sektor, privat sektor, akademi och invånare

Arbetsmodellen Jämlik hälsa vilar på förhållningssättet enligt CBPR.

CBPR är en forskningsansats som utgår från ett partnerskap mellan akademin och invånarna i ett bostadsområde, en kommun, etc. Metoden bygger på deltagardriven forskning vilket innebär att invånare och deltagande aktörer (företag, idéburna verksamheter, kommun, region och/eller stat) tillsammans identifierar och samskapar möjligheter och utmaningar kopplade till ett behov av förändring. Ett sådant behov av förändring är de ojämlika hälsostrukturerna i samhället.

Modeller, inom denna forskningsansats, kan användas som ett verktyg för strategisk planering baserad på deltagardriven forskning. Den kan användas lokalt, särskilt bra för att utveckla användardrivna processer. CBPR-processer är alltid lokalt förankrade för att ta hänsyn till kontext och plats.

Israel, Schulz, Parker och Becker, (1998) definierar CBPR som en partnerskapsstrategi för forskning som på ett rättvist sätt involverar samhällsmedlemmar, organisationsrepresentanter och akademiska forskare i alla aspekter av forskningsprocessen. Det gör det möjligt för alla partners att bidra med sin expertis, med delat ansvar och ägande; det förbättrar förståelsen av ett givet fenomen; och den integrerar den kunskap som erhållits med åtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande för samhällsmedlemmar, till exempel genom interventioner och policyförändringar.

Hälsopromotion genomförs genom och tillsammans med människor, inte för eller åt människor. Det förbättrar både individers förmåga att agera samt möjligheten för grupper, organisationer och lokalsamhällen att påverka faktorer som påverkar hälsan. (WHO, 1997)

• Fokus på processer som främjar hälsa.
• Fokus på att stärka redan existerande positiva företeelser.
• Fokus på befolkningens egenupplevda behov.
• Utgår från en promotiv människosyn, vilket betyder tt allt arbete utgår från varje individs situation. En promotiv metod stärker det som redan finns och fungerar på platsen (Lindängen) och tar hänsyn till hur individens situation påverkas av de omgivande samhällsstrukturerna.
• Utgår från en positiv företeelse som man vill förstärka.

Hälsofrämjarna har en central roll i Jämlik hälsa. De utgör ett nav för verksamheten och agerar brobyggare mellan de olika aktörerna och verkstäderna. Tack vare sitt engagemang och sin kunskap om det lokala sammanhanget rekryteras de från området, för att leda och driva arbetet framåt.

• Hälsofrämjaren rekryteras från området.
• Hälsofrämjaren känner området, socialt, kulturellt, språkmässigt etc.
• Hälsofrämjaren är en ”doer” och nätverkande person.
• Hälsofrämjaren utbildas inledningsvis i processledning, föreningskunskap m.m.
• Hälsofrämjaren representerar olika åldrar och kön.
• Hälsofrämjaren driver labben med forskare, doktorander.

Hälsofrämjarna rekryteras utifrån vad de personligen kan bidra med, istället för att rekryteras utifrån en på förhand uppställd kravlista. För varje hälsofrämjare görs en individuell plan för vilka kompetenser de behöver utveckla, för att växa i sin roll. Utvecklingsinsatserna leds av någon av programmets partners.

Hälsofrämjarna agerar som invånarnas företrädare; de ser till att de boendes röster hörs samt att verksamheten förblir användardriven. De ser också till att plattformens olika verkstäder och nätverk är hållbara över tid. Hälsofrämjarna sitter med i alla beslutsfattande instanser inom innovationsplattformen och är också med och utvecklar verksamheten, framför allt verkstäderna. Samtidigt som de för invånarnas talan har de en förståelse för organisationens struktur samt de strukturella hinder och möjligheter den för med sig.

En grundläggande idé med arbetsmodellen Jämlik hälsa är att handlingsutrymmet
överförs gradvis från den strategiska gruppen till hälsofrämjarna och invånarna.

Exempel Framtidsverkstad

En pedagogisk metod för att få fram konkreta idéer och visioner. Metoden har en arbetsform med tydlig inramning som skapar både frihet och trygghet som också använder lust och kreativitet som drivkraft. Metoden syftar till att alla medverkande ska hitta en gemensam plattform där man kan plocka fram och förverkliga sina idéer tillsammans. En lyckad Framtidsverkstad är en bra utgångspunkt för framtida handling och leder ofta till att det bildas arbetsgrupper som arbetar vidare med lösningar och nya utvecklingsprocesser.

Det finns olika sätt att genomföra en Framtidsverkstad. För att genomföra metoden behövs moderatorer som är utbildade i tekniken. Metodens huvudprinciper är deltagarstyrning, demokrati och struktur. Allas idéer och åsikter blir respektfullt hörda, diskuterade och införda i ett gemensamt sammanhang.

Exempel World Café eller Dialogcafé

Cafémetoden är en dialogmetod som uppmuntrar människor att delta i diskussioner om aktuella frågor i en informell och bekväm miljö. Lokalen utformas så inbjudande som möjligt, till exempel som ett café där man sitter runt små bord. Används när man vill få fram idéer och förslag i aktuellt ämne/frågeställning. Processen leds av en moderator för mötet. Mötet bör inledas med en kort faktagenomgång av ämnet. Informationsmaterial bör också finnas tillhands för deltagarna.

• Små samtalsgrupper runt bord undersöker ett tema eller givna frågeställningar, som skall vara öppna och utmanande.
• Deltagarna byter bord/grupp vid bestämda tidpunkter under mötet.
• Processen genomförs i princip med tre olika faser; analys, fördjupad analys, utarbeta förslag.
• Arbetet vid borden dokumenteras. Idéer och synpunkter delges övriga deltagare under och i slutet av mötet.