För att hantera problematiken med brottslighet i samhället behövs kunskap och kunskapsspridning om vilka insatser som fungerar.

Om forskningen

Forskningscentrumet fokuserar på att stärka tre kunskapsteman för ett mer evidensbaserat brottsförebyggande arbete inom polisen.

  • Strategier för att motverka grovt våld och att unga rekryteras till brottslighet
  • Förebyggande arbete i lokalsamhällen för minskad brottslighet och ökad trygghet
  • Effektiv och rättssäker brottsutredning med ny teknik

Sammantaget ger forskning inom dessa teman möjlighet att skapa en mer robust nationell kunskapsbas som på sikt kan bidra till ett tryggare samhälle och till att förhindra att barn och unga blir involverade i kriminalitet genom att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, minska brottslighet och öka trygghet i bostadsområden genom samverkan, samt bättre nyttja den tekniska utvecklingen för att upptäcka brott och effektivisera brottsutredningar.

Kunskapsteman

Strategier för att motverka grovt våld och att unga rekryteras till brottslighet

Inom detta tema studeras olika strategier för att motverka grovt våld och förhindra att unga involveras i grov kriminalitet. Det finns idag flera pågående och planerade projekt kopplade till detta tema och inom ramen för ett forskningscentrum kan dessa förstärkas och utvecklas ytterligare och bidra till en mer robust nationell kunskapsbas.

Strategier som visat sig fungera i en amerikansk kontext är sådana som bygger på fokuserad avskräckning. Fokuserad avskräckning är en brottsförebyggande strategi som vänder sig mot särskilt brottsaktiva individer och grupper och kombinerar riktade brottsbekämpande åtgärder med erbjudande om hjälp och stöd för att lämna kriminaliteten. Strategin kan även inkludera för att förebygga att unga hamnar i grov kriminalitet genom att tidigt söka upp och erbjuda stöd. Exempel på strategier som bygger på fokuserad avskräckning för att minska gängvåld är den som i Malmö gått under namnet Sluta Skjut och nationellt under namnet gruppvåldsintervention (GVI) – en strategi för att minska grovt våld i kriminella miljöer. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har precis släppt en rapport som betonar att detta är en av få evidensbaserade metoder mot gängvåld.

Ivert & Mellgren har följt och forskat på strategin i Malmö under flera år och när den nu sprids till en rad andra kommuner finns ett utökat behov av att följa det arbetet och göra nya analyser för en utökad och mer stabil nationell kunskapsbas. Nyligen har också en satsning inletts mot partnervåld (Trygg relation – fri från våld), som bygger på liknande principer. Här finns goda möjligheter att bygga ny kunskap som kan spridas inom polisen och övriga samverkansaktörer, och internationellt.

Viss internationell forskning finns också som pekar mot att polistillslag mot organiserad brottslighet kan minska våldsbruket i de kriminella nätverken. I Sverige har polisen i Malmö och Göteborg anfört just sin framgång mot kriminella nätverk som en anledning till minskat antal skjutningar, medan polisen i Stockholm hävdat att deras stora framgångar mot organiserad brottslighet tvärtemot har resulterat i fler skjutningar. Paradoxalt nog kan båda ha rätt, och här finns möjligheter att studera vilka effekter polistillslag, till exempel efter information från krypterade chattar, får på gängbrottslighet.

Förebyggande- och legitimitetsskapandearbete i lokalsamhällen för minskad brottslighet och ökad trygghet

Inom detta tema är polisens arbete i lokalsamhället i fokus. Här studeras hur polisen samverkar för att bygga ett bättre lokalsamhälle genom förtroende- och legitimitetsskapande arbete.  Fokus blir här på mängdbrott och otrygghet men också (gäng-)våld. Det kan handla om insatser mot bostadsinbrott, skadegörelse eller drogförsäljning. Det innefattar bland annat att stödja insatser som grannsamverkan eller nattvandring, men också problemorienterat polisarbete i samverkan med kommun och fastighetsförvaltare, samt platsbaserat polisarbete för att förebygga brott. Institutionen för kriminologi har i många år följt och forskat på sådana insatser. Centralt för att gemensamma insatser ska gå att genomföra, kunna bli framgångsrika och för att polisen ska ha bäst förutsättningar att verka i brottsdrabbade och otrygga områden är att det finns ett förtroende för polisen och att polisens arbete upplevs som legitimt. Då är medborgare mer benägna att bistå polisen med vittnesuppgifter, anmäla brott och att engagera sig i gemensamma insatser tillsammans med polisen.

Grannsamverkan har en påvisad brottsförebyggande effekt, men det är bara ett av flera exempel på hur organisering av boende kan minska brottslighet genom att stärka den kollektiva förmågan att hantera problem i ett bostadsområde. Ett område med högre kollektiv förmåga fungerar bättre och tenderar också att få lägre nivåer av otrygghet och oordning. Mellgren, Ivert och Gerell har alla forskat på denna typ av samband. Polisen arbetar ofta i samverkan med kommun och fastighetsförvaltare för att stärka den kollektiva förmågan samt minska otrygghet och brottslighet, inte minst i utsatta områden. Arbetet utgår då ofta från vad som brukar benämnas problemorienterat polisarbete, där ett problem identifieras, orsaker analyseras och insatser sätts in vilket sedan följs upp. Genom regelbundna möten upprättas gemensamma lägesbilder som är utgångspunkt för arbetet. Både Gerell och Ivert har varit involverade i den typen av polisiär samverkan, men här finns potential att vidareutveckla arbetsmetoder och ta fram tydlig kunskap om vilken typ av insatser som fungerar bäst, och under vilka omständigheter de gör det.

En annan typ av åtgärd som ofta sätts in mot mängdbrottslighet är hot spot policing, oftast genom att sätta in fotpatrullerande poliser på platser som har mycket brottslighet. Det är en väl etablerad metod för att minska brottslighet i den internationella forskningen, men i Sverige finns det inte mycket forskning på temat.

Polisens arbete i och utanför så kallade säkerhetszoner och andra brottsdrabbade områden studeras också inom detta tema. Här är fokus på både bemötande och mötet mellan polis och allmänhet och på personkontrollers effekter på brott, trygghet och polisens legitimitet.

Effektiv och rättssäker brottsutredning med ny teknik

Inom detta tema studeras hur polisens utredningar kan bli mer effektiva och rättssäkra och hur ny teknik kan bidra till detta. Tidigare projekt har bland annat berört hur kamerabevakningen kan spela roll för brottsutredningar, men här behövs kunskap på flera andra områden.

Samhället har ett långtgående ansvar att förhindra och utreda brott. Ett misslyckande innebär påtagliga konsekvenser för anhöriga men också för tryggheten i samhället och därigenom befolkningens hälsa och välbefinnande. Dessutom försvåras arbetet med att upptäcka och förhindra ny brottslighet, särskilt bland unga personer, när en gärningsperson inte kan knytas till ett brott.

Vid enheten för polisiärt arbete pågår ett forskningsprojekt om polisens utredningar av grova våldsbrott med fokus på vad i en utredning som gör att ett ärende förblir ouppklarat. Trots att detta är ett angeläget område saknas i stor utsträckning forskning för att förbättra polisens utredningsarbete och forskningen behöver utvecklas.

Gerell undervisar på en kurs som nya mordutredare går, och där brukar bland annat vikten av teknisk bevisning betonas. Regeringen har också aviserat att stora satsningar ska göras på ny teknik, det gäller till exempel automatisk nummerplåtigenkänning (ANPR), utökad ansiktsigenkänning i det brottsutredande arbetet och en kraftig utbyggnad av kamerabevakningen. Ny teknik har potentialen att kraftigt förändra och effektivisera det brottsutredande arbetet. Här kan forskningen spela en stor roll för att ta fram kunskap som säkerställer att tekniken kommer till användning på ett bra sätt. Till detta kommer också en utökad användning av ljudsensorer för att identifiera brott. Gerell har förutom omfattande forskning om kamerabevakning också forskat på ljudsensorer för att identifiera skjutningar i Wilmington, USA, men när denna teknik är på väg även till Sverige kommer ny kunskap behövas.

Finansiering

Centrumet finansieras genom en donation av Länsförsäkringar Skåne.