Forskningens genomslag

En patientgrupp som fallit mellan stolarna

Orofacial smärta och funktionsstörning i käksystemet är samlingsnamnet för kroniska besvär i käkar, ansikte och huvud. Problemen är dubbelt så vanliga hos kvinnor som hos män. Ofta debuterar besvären i puberteten och förekomsten ökar snabbt hos flickor från cirka 13 års ålder.

Att leva med långvarig smärta kan ha stora negativa konsekvenser för den drabbade med försämrad livskvalitet, nedstämdhet och oro som följd. Det här orsakar även samhället stora kostnader.

Per Alstergren, professor, övertandläkare och prodekan på Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet.

Drygt hälften av de som har orofacial smärta har så besvärande symtom att de önskar behandling. Trots det finns stor underdiagnostik och underbehandling i både tandvård och sjukvård. Mer än 80 procent av dessa patienter får inte behandling.

Vi vet att patienter med svår långvarig ansiktssmärta inte får den behandling de borde få. Det finns ett stort mörkertal. Och då blir ju den naturliga frågan – hur kan man hjälpa vården att hitta de här patienterna och se till att de får hjälp?

Birgitta Häggman Henrikson, professor, övertandläkare.

En effektiv modell för identifiering och diagnostik

Det har tidigare saknats tillförlitliga och effektiva metoder i allmäntandvården för att upptäcka och diagnosticera patienter med käksmärta. Men tack vare tre enkla screeningfrågor och den diagnostiska metoden DC/TMD kan fler patienter med orofacial smärta få hjälp. Per Alstergren och Birgitta Häggman Henrikson har båda medverkat i den forskargrupp som utvecklat metoderna.

Själva modellen utgår från tre frågor som ställs till samtliga patienter som besöker tandvården. Patienter som svarar ”ja” på någon av frågorna erbjuds en klinisk undersökning och får fylla i ett frågeformulär. Efter att undersökningen gjorts och svaren i formuläret tolkats, sätts sedan diagnos och patienten får en behandlingsplan.

Den första versionen av DC/TMD utvecklades av ett internationellt konsortium under många år och publicerades 2014. Flera forskare från Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet bidrog i det arbetet. De fortsatte därefter utvecklingen genom att ta fram en kortversion av DC/TMD – en enkel och tillförlitlig modell för diagnostik som kunde fungera ute i verkligheten.

Sedan 2019 ingår DC/TMD som validerad diagnostisk metodik i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tandvård. Malin Ernberg, professor i bettfysiologi vid Karolinska Institutet, deltar i forskargruppen som uppdaterar riktlinjerna.

– Den stora luckan har under en lång tid varit att tandläkarnas journalsystem har varit inriktade på karies eller parodontologi men ingenting om smärta. Man har inte ställt frågor om de här problemen, och det har ju också haft som följd att det inte uppmärksammats. Finns det inte frågor i journalen så funderar man inte på det, såvida inte patienten tar upp det själv, säger hon.

De största fördelarna med DC/TMD är just att det är enkelt och att det går snabbt. Även själva metoden är enkel. Man behöver inte göra specialistversionen av DC/TMD utan kortversionen hinner man faktiskt med, och räcker för att fånga upp patienterna och ge dem adekvat diagnostik och behandling.

Malin Ernberg, professor i bettfysiologi vid Karolinska Institutet.

Samverkan med vården gör att fler patienter får hjälp

DC/TDM har utvecklats och implementerats i samverkan med intresseorganisationer, myndigheter, regioner och vårdgivare. Mellan 2018 och 2020 genomfördes ett större implementerings- och utvärderingsprojekt i Västra Götalandsregionen för all personal inom allmäntandvården. Under implementeringen testades även kortversionen av DC/TMD.

– Vi upplever att vi inte hittat alla dessa patienter tidigare, då patienterna inte alltid själva tänker på att tandvården kan vara rätt instans för dem att få hjälp. Det är dessutom en lurig grupp, de kan sitta i många olika väntrum, i primärvården eller neurologin när de borde vara hos tandvården, berättar Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Vi  valde att implementera DC/TMD av två skäl: dels ville vi verkligen hjälpa dessa patienter, dels tilltalades vi av enkelheten med själva metoden och att vi kunde införa den på ett sätt som fungerade bra för verksamheten. 

Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Genomslaget för screening och DC/TMD har varit stort och genomsyrar idag tandvården på alla nivåer i Sverige. Sedan 2010 har screeningfrågorna använts i ett stort antal svenska folktandvårdsorganisationer. Avsevärt fler patienter har också identifierats och diagnosticerats korrekt. En femårsuppföljning som utfördes i Region Västerbotten visade på kraftigt ökat omhändertagande i allmäntandvården av patienter med orofacial smärta.

Även implementeringsinsatsen i Västra Götaland resulterade i en betydande ökning av omhändertagande av patienter. Andelen patienter över 12 år som omhändertogs ökade med 46 procent och antalet patienter som fick behandling ökade med 31 procent efter utbildningsinsatsen.

Utbildning ger ökad kompetens inom vården

Det finns idag sex träningscentra i världen för DC/TMD-diagnostik. Malmö universitets träningscentrum har utbildat och etablerat de övriga fem träningscentren och metoden är översatt till mer än 20 språk. Forskargruppen har även genomfört efterutbildning i DC/TMD vid ett flertal tillfällen för anställda vid regioner och privata tandvårdsaktörer. Utbildningarna har bidragit till ökad kunskap om orofacial smärta inom allmäntandvården och en förbättrad förmåga att identifiera och diagnosticera dessa patienter.

Idag ingår DC/TMD också i grundutbildningen på alla fyra universitet i Sverige som utbildar tandläkare. Alla nyutexaminerade tandläkare bidrar därför med ny kompetens till allmäntandvården.

– Det är extra roligt, och viktigt för framtiden, att den här screeningen och diagnostiken nu ingår i grundutbildningen. Det lägger en väldigt bra grund för framtiden, säger Birgitta Häggman Henrikson.

– Nu kan vi börja se resultatet av många års utvecklingsarbete och samarbete med nationella och internationella forskargrupper, vårdgivare och andra organisationer. Fler patienter har fått adekvat behandling och slipper långvarig smärta, avslutar Per Alstergren.

”Man kan göra rätt insats på rätt nivå”

Idag utgör problem relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad ohälsa. Runt hälften av arbetstagarna i Sverige upplever att de har för mycket att göra och att de har svårt att sluta tänka på jobbet när de är lediga. Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper som länge larmat om en ohållbar arbetssituation.

Vi visste att arbetsbelastningen var hög och vi visste att det var en ansträngd situation, men COPSOQ gav oss andra ord och begrepp och en möjlighet att sortera i det här stora. Arbetsbelastning var en stor del. Då kunde undersökningen bena ut vad det handlade om; är det kvantitativt för många krav eller handlar det om att det är känslomässiga krav?

Hanna Ljungberg, före detta huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR.

COPSOQ är ett internationellt erkänt arbetsmiljöverktyg som används för arbetsplatsundersökningar med risk- och friskbedömningar av den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det var i sin fackliga roll på Malmö stad som Hanna Ljungberg först kom i kontakt med mätverktyget.

Efter att Arbetsmiljöverket granskat socialsekreterarnas arbetsmiljö i kommunen 2015, kom krav på att Malmö stad skulle göra en fördjupad undersökning av personalens situation. Det utmynnade i ett samarbete mellan dåvarande Malmö högskola och Malmö stad. Inom ramarna för forskningsprojektet gjordes två COPSOQ-mätningar av arbetsmiljön för socialsekreterarna.

– Jag upplevde COPSOQ som ett väldigt bra verktyg både i det strategiska och i det operativa. Vi fick en organisatorisk överblick och kunde se var det var grönt och var det var rött, om problemen spände över hela organisationen eller bara gällde en viss avdelning. Man kan göra rätt insats på rätt nivå och på ett bra sätt följa upp om de insatser som gjorts gett effekt, säger Hanna Ljungberg.

COPSOQ – en bro mellan vetenskap och praktik

Hanne Berthelsen är docent i organisation och ledarskap vid Malmö universitet och var ansvarig för forskningsprojektet där Malmö stad ingick. Under de senaste åren har hennes forskargrupp lett arbetet med att vidareutveckla och validera COPSOQ för praktisk användning på den svenska arbetsmarknaden.

Man kan tycka att det är enkelt att ställa frågor till medarbetare om arbetsmiljön, men faktum är att det är väldigt svårt, inte minst kring relationer och hur arbetet är organiserat. Vi behöver ställa rätt frågor för att få svar som är relevanta att agera på.

Hanne Berthelsen, docent i organisation och ledarskap vid Malmö universitet.

För senaste versionen av verktyget, COPSOQ III, har forskarna tagit fram referensvärden för den svenska arbetsmarknaden. Det gör det möjligt att jämföra enskilda yrkesgrupper eller arbetsgrupper på den egna arbetsplatsen mot befolkningen i stort – en nyckel för att kunna tolka resultaten och dra slutsatser kring hur risker i arbetsmiljön kan förebyggas.

– COPSOQ har en otroligt stor potential. Här finns möjligheten att använda forskningsbaserad kunskap för att förstå mer om till exempel hälsa, motivation och sjukfrånvaro på arbetsplatser. Arbetsmiljöarbetet kan faktiskt ingå i ett strategiskt utvecklingsarbete, som leder till bättre prestationer, mindre sjukfrånvaro och lägre personalomsättning, säger Hanne Berthelsen.

Kostnadsfri webbplattform med 100 000 besök årligen

2015 lanserades den interaktiva webbplattformen www.copsoq.se. Syftet med plattformen är att tillgängliggöra COPSOQ, inklusive referensvärden, riktlinjer och bakomliggande forskning, för fler. Plattformen är kostnadsfri och erbjuder all information som behövs för planering, genomförande och tolkning av resultaten i en COPSOQ-undersökning. Sedan lanseringen har antalet användare ökat stadigt på www.copsoq.se och ligger numera på runt 100 000 besök årligen.

Johan Månsson Rosén är en av dem som använder plattformen regelbundet i sin roll som arbetsmiljöingenjör på i Malmö stad, bland annat i en utbildningsinsats för chefer inom serviceförvaltningen.

– Det som är bra med COPSOQ är att man lättare hittar grundorsakerna till riskerna. Stress beror på många olika faktorer, inte bara arbetsbelastning. Materialet hjälper en att sätta ord på risk- och friskfaktorer och gruppen kan då lättare identifiera vad de behöver fokusera på i sitt framtida arbetsmiljöarbete. Det ökar sannolikheten att man arbetar med rätt saker för att få till en bra arbetsmiljö, säger han.

I utvecklingsarbetet av COPSOQ har forskargruppen samverkat med ett stort antal andra nyckelaktörer från offentlig, privat och idéburen sektor, exempelvis Avonova, Sveriges tredje största företagshälsovård. Under 2021 inleddes även ett strategiskt samarbete med Health Profile Institute, (HPI), som är leverantör av tjänster till bland annat svenska företagshälsovårdsbolag. HMC, Hälsomedicinskt Centrum - Företagshälsa, är ett de företagshälsor som valt att använda COPSOQ när deras kunder efterfrågar arbetsmiljöundersökningar.

Jag tycker det känns jättebra att vi har valt det här verktyget, inte minst eftersom det har så stark forskningsanknytning. Man får en gedigen screening över de sociala och organisatoriska frågorna på arbetsplatsen.

Ulrika Elgefors, psykoterapeut och organisationskonsult på HMC.

Vilka reaktioner har du mött från era kunder när de får se COPSOQ-resultatet?
– De flesta har ganska bra pejl på sin egen organisation, men man har inte alltid haft en strukturerat bild på det sättet som det presenteras i undersökningen. Många behöver se lite svart på vitt, se siffror och jämförelsetal. Det sätter också lite mer press på att man faktiskt behöver göra något, säger Ulrika Elgefors.

Genomslag i akademin ger ringar på vattnet

Forskargruppen vid Malmö universitet har under de senaste åren engagerat sig i ett stort antal aktiviteter för att sprida kunskapen om COPSOQ bland nyckelaktörer inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Intresset och genomslaget har hittills varit stort. Under 2021 var den svenska valideringsstudien för COPSOQ II en av de 10% mest citerade artiklarna som publicerades i PLOS One 2018.

I tre rapporter från Myndigheten för arbetsmiljökunskap och i en rapport från Institutet för stressmedicin omnämns COPSOQ som ett relevant verktyg för utvärdering av sociala risker och hälsofrämjande faktorer. Idag lärs också forskningen kring COPSOQ ut på svenska universitetsutbildningar, bland annat på psykologprogrammet vid Stockholms universitet.

– Det är väldigt glädjande att se att användningen av vår forskning sprider sig som ringar på vattnet. Samtidigt ser vi fram emot vad våra nya samarbeten kan föra med sig, säger Hanne Berthelsen.